Hela denna höst består av en massa firanden!

Ja, på hösten fyller nästan hela min familj år + många av mina vänner. Detta år fyllde/fyller dessutom många 30 :)

I Lördags var det dags för Emils dop. Den lille underbaringen som jag hade äran att se födas. Han är snart 5 månader!

Det gick så bra och det var så fint. Emil skötte sig exemplariskt, han gnällde bara till ett par gånger innan han somnade - mitt under en psalm :)

Andreas Wistrand sjöng "Välkommen hem", helt fantastiskt bra och Mamma Sara själv sjöng "Emils sång" ("Theos sång"). Väldigt bra gjort, något jag har svårt att tro att jag skulle klarat av!

Sedan följde fika och mys - ett helt fantastiskt dop!

Efter dopet styrde jag kosan mot Branka. Hon fyllde 30 och hade ställt till med en riktigt mysig tjejfest! Det kunde inte blivit mer lyckat. Massa god mat, härliga tjejer och MASSOR av drinkar :) Vi hade så roligt!

När vi tröttnat på att blanda egna drinkar åkte vi till stan. Dansade i timmar, tills fötterna glödde och jag inte orkade hålla höger del av överkroppen still längre.

Då hade jag turen att få sällskap nästan ända hem, vilket var skönt.

03.30 la jag huvudet på kudden och reste mig någon gång på eftermiddagen.

TACK SARA, EMIL & BRANKA (och alla goa tjejer) för en riktigt fin Lördag!

På Lördag är det alltså dags!

Jag har ansvar för vad som siktas på att bli (om man ser till Ems förväntningar) årets kalas :)

Maskeradkalas är det iallafall och jag har hyrt en lokal för att vi ska få lite mer plats.

Just nu fnular jag på en playlist. Vad lyssnar era barn som är i sådär 5-6 års åldern på för musik? Eric Saade, Gyllene Tider & Smurfarna är självklara från Ems sida - men mer då?

Ge mig gärna lite tips! Och inte bara på musik utan också på vad man kan sysselsätta dessa små mini-tonåringar med!

Det kommer många gäster från klassen och eftersom de inte känt varandra så länge skulle det vara bra med lite roliga aktiviteter så att alla är med alla så mycket som möjligt.

De börjar kanske bli för stora för fiskdamm också, eller? Jag vet inte riktigt.

Så antingen gör vi påsar och ger dem på något annat, roligt sätt - eller så ställer vi fram allt gött och de får äta under kalasets gång!?

Åh vad svårt! Hjälp!

De börjar ju bli så stora, men samtidigt är de ju ganska små fortfarande :)

Vad är COOLT liksom?

På Söndag är det sedan dags för kalas med familj och vänner som inte går på gamla förskolan eller i klassen.

Det ska bli så roligt med denna kalashelg :) Jag håller mig ju iallafall sysselsatt nu när jag inte får jobba!

                         FÖR ALLTID, FÖR EVIGT - DE FINASTE SOM FINNS

Fredag. Den dagen som varannan vecka är fylld med vemod och varannan med total lycka.

Den här Fredagen är en sån där med vemod. Usch.

-Men vi har tagit tillvara på den fullt ut!

Alexander var ledig från förskolan och vi slog oss ner i parken när vi lämnat Em i skolan. En riktigt vacker morgon, med sol som värmde medan man kände höstkylan bita till då och då :)

Sedan gick vi hem och slog in Mormors present och gjorde ett kort till henne. Alexander klippte och klistrade med ett eget konstverk. Och som han klippte sen, saxen riktigt glödde när han var klar med den!

Eftersom min lilla pojk ÄLSKAR att åka buss och ber att få göra det dagligen så tog vi oss en liten tur till affären och tillbaka.

Em hämtade i skolan vi direkt efter lektionernas slut kl. 11.50, då var det hennes tur att ordna Mormors presenter. Hon signade kortet och dekorerade det så vackert, sedan smyckade hon en fin liten ask, medan jag med lite tvång fick lilleman att soooova.

                                      GRATTIS MORMOR

Nu ska vi fortsätta med våran Fredag. Morbror Kristoffer (som inte förädlar oss med besök särskilt ofta) står i köket och lagar mat - risotto och fläskfilé.

Efter maten ska vi ska mysa, äta godis och se på film i sängen tills vi ligger alla tre i en utslagen hög

När jag hämtade den lilla prinsen härom dagen så såg jackan och galonisarna ut såhär! Helt underbart enligt mig. Jag älskar att det syns när barnen haft roligt under dagen :)

Så kom vi hem och klädde av oss och då möts jag av denna tröja under:

HUR lyckas man med detta? Hahahahaha!

I Söndags fyllde en av Ems äldsta vänner 6 år och det vankades tjejkalas. Mamma Carolina gick all in! Bordet hade en duk med alla Disney-sessorna, det var glitter och rosa och pärlor. Det vankades rosa pannkakor, kakor med rosa strössel och ljusröd sylt. Och en härlig prinsesstårta, med betoning på PRINSESS!

Alexander fick vara med han med, trots det han har mellan benen. Han diggade pannisarna och tårtan :) Men sedan höll han sig mest i vardagsrummet med garage och bilar, så nöjd, så nöjd!

Skattjakt blev det också och alla for iväg och letade ledtrådar i grannarnas trädgårdar!

 Full fart                                        

  Busen Alva

                       Lillebroren Noah, 3 mån, och jag gosade en hel del 

                                   WILMA & EM - 4 resp. 3,5 månader!                                       EM & WILMA - 6 ÅR!      

HUR i hela friden gick tiden såhär fort??? Jag minns det som igår, när de små dreglande gos-knyttena låg där bredvid varandra och jollrade. Älskade ungar!

Hur lång tid det än går mellan gångerna de ses, så hittar de varandra precis som de avslutade. De känner varandra innan och utan. Man brukar inte få många sådana vänner i livet. Em har turen att ha två sådana vänner redan nu!

Det gör mig tårögd att se lyckan i hennes ögon när de är tillsammans.

Om 1,5 vecka går Ems 6-års kalas av stapeln - vi laddar och räknar dagarna :)

Mina varmaste,

Patricia

I Lördags var vi på Smurfarna. Det var första gången jag var på bio med Alexander, hans livs andra biobesök :) Det första besöket var på Cars 2, den filmen förstår jag att han satt still på, vi snackar ju Blitten MaFiin! Men han satt helt still denna gång också, han var såå smurfig!

  Inte världens bästa bild i mörkret, men stunden behövde förevigas.Ni ser ju hur koncentrerad han är, å det är bara reklam än sålänge :)

Filmen var riktigt bra, vi gillade den allihop. Alla vi NIO som gick;

Alexander, Em, Jag, Andreas, William, Mamma, Pappa, Ella & Tuva!

Vi blev uppdelade på två rader :)

Det var det första jag tänkte i Onsdags, när jag låg på akuten med halskragen på.

Fruktansvärt full i skratt, trots att jag samtidigt var rädd.

Men efter röntgensvar å samtal med läkaren kände jag mig ganska lugn, allt var lugnt och värken skulle ge med sig.

Jag skulle hålla koll på min försvagade högerarm bara.

Värken i huvudet har hållit sig kvar, men käken blev bättre och bättre.

Men så idag påväg till jobbet blev jag plötsligt väldigt yr, det tilltog och till sist dråsade jag ihop på en bänk. Då vart jag rädd och tog mig till vårdcentralen!

Där tog de EKG och några andra prover och skickade mig vidare till neurologen på Huddinge Sjukhus. Där tog de också EKG och flera likadana tester. Sedan kollade hon min högerarm, känsel och styrka. Kände även på min nacke. -"Du har en ordentlig wihplash-skada.", konstaterade hon ganska snabbt. Den påträngande, supande halskragen i Beck seglade genast in i mina tankar igen. Men tack och lov så slapp jag halskrage!

Jag är sjukskriven i 2 veckor och ska sjukgymnastisera.

Och för att citera läkaren; vill jag fortsätta inom mitt yrke några år till så måste jag se till att nacken blir ordentligt återställd innan jag börjar jobba igen, annars kan det bli kroniskt. Väldigt festligt!

Eller inte.