Sedan börjar allvaret igen.

Eller allvaret och allvaret, så allvarligt är det ju inte - vi har ju väldigt mycket skoj på jobbet. Men rutinerna då, å att hinna med allt!

Måste börjar skriva matsedel för varje vecka igen tror jag, det var ett bra sätt att slippa känna middagsstress iallafall.

Och trots att vi bor på "bara" 96 kvm så skulle det vara så rackarns skönt med städerska..bara ett par gånger i måndaden, eller t o m bara en gång i månaden, skulle underlätta så! Slippa det tråkigaste som golvtork och dammning - urk.

Sitter i soffan nu och beskådar mina två småkottar göra det sista galenskapsrycket innan läggdags. Jiiisses! Rusar runt, runt i lägenheten och tjuter av glädje, ramlar och gör illa sig lite, gråter två tårar och rusar vidare. Runt, runt med en filt flygande bakom sig.

Och HUR får jag min 21 månaders att SLUTA HOPPA OCH SPRINGA I SOFFAN!!??

Han ramlar ju om vart annat och kuddarna blir säckiga. Gossen min!

Men hur kan man motstå?

När vi kom fram till mina föräldrar igår så säger min mor det magiska ordet -

K L A D D K A K A

Åååååh. Points down the drain.

Skulle jag kunna motstå kladdkakan som några timmar senare serverades?

För det är en av de gooodaste sådana som finns! Perfekt kladdig och alldeles underbar.

Sakta börjar jag komma in i Viktväktarnas pointsvärld igen, men igår - nä.

När vi kom hem var det dags för kvällens stora projekt:

NYA KLÄDER TILL SOFFAN

Oh så fiin den blev. Jag skulle tagit en före-bild men jag var för ivrig, hann inte.

Men så här ser den ut nu iallafall:

Rutten bild, men soffan är iaf mörkgrå och kuddarna limegröna

Innan var den vit, eller hade varit vit, nu var den grå/beige/fläckig och vidrig!

Och schäslongen satt på andra sidan.