Men samtidigt är jag glad att jag inte förstår.

För om jag skulle förstå så skulle jag ju vara lika sjuk.

Nu hoppas jag förstås av hela mitt hjärta att mamman till de två små, mördade pojkarna i Sigtuna inte är den skyldige - men hur stor är den chansen?

Tårarna rinner. Inte bara för dessa pojkar utan för alla barn som misshandlas och/eller mördas. Ett barn kan aldrig ha gjort sig förtjänt av det.

Ett barn ska behandlas som den gåva det är. En gåva som ska lära oss vuxna vad som betyder något i livet, en gåva som visar oss den sanna kärleken.

Ett barn vill bara ha kärlek.

-Om jag bara kunde rädda alla dem som behöver bli räddade.

Jovisst, hösten är fylld med regn och snålblåst vilket ju kan vara lite segt när man har bråttom till skola och förskola och måste på med massa kläder för att några minuter senare böka av allt igen.

MEN hösten medför ju även så mycket mys med tända ljus och friska, härligt klara dagar då man kan spatsera runt och plocka vackra löv mm.

Man få även plocka fram gosiga tröjor och vira in sig i halsdukar :)

Jag köpte en helt underbart skön halsduk igår, den är så mjuuuk och så vaaarm och så gooo!

-Det är tur jag har fått stränga order om att hålla nacken varm, då måste jag ju ha den på mig jämt.

Här är den:

 Man kan ju riktigt känna hur mjuk den är, eller hur?

Köpte en mössa också, men den får vänta lite med sin premiär.